Taiwan kan göra mycket för att hjälpa världen att bygga en mer hållbar framtid. Det taiwanesiska folket behöver det internationella samfundets stöd för vår strävan och rätt till rättvis behandling av FN. Sluta åtminstone att avvisa oss vid dörren, skriver Taiwans utrikesminister David Tawei Lee.

"När vi inleder denna viktiga gemensamma resa utfäster vi att ingen kommer att lämnas utanför" – Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling

New York är en ett av världens mest populära turistmål. Precis som besökare från andra länder, älskar taiwaneser att uppleva stadens berömda sevärdheter på plats - Frihetsgudinnan, Times Square och, naturligtvis, världens centrum för globala frågor: FN:s högkvarter. Dessa landmärken - i synnerhet FN - är symboler för jämlikhet, mångfald och frihet. Tyvärr har den strålande glansen från dessa ideal falnat eftersom fler och fler besökare från Taiwan nekas tillträde till FN:s högkvarter, diskriminerade helt enkelt på grund av sitt ursprungsland.

FN handlar om människor, men de mänskliga rättigheternas universalitet som FN förkunnar omfattar inte Taiwan och dess 23 miljoner invånare. Denna särbehandling går tillbaka till 1971, då vår regering förlorade sin representation i organisationen . Under de senaste decennierna har Taiwan mött internationella utmaningar och isolering på grund av sin politiska status. Trots detta har denna motgång drivit oss framåt eftersom vi tror mycket starkt på att de som följer dygdens väg står aldrig ensamma.

Under mina utlandsresor som utrikesminister har jag alltid förundrats över hur Taiwans erfarenheter inom områden som miljöskydd, folkhälsa, jordbruk, utbildning och IT har hjälpt våra samarbetspartners att utvecklas och växa. Vi är engagerade i att fortsätta samarbeta med våra vänner och samarbetspartners för att upprätthålla global fred, säkerhet och välstånd.

Trots Taiwans ansträngningar och det erkännande som vi har vunnit, trots behovet av universalitet, och trots det upprepade löftet att inte lämna någon utanför, verkar FN obekymrat lämna 23 miljoner taiwaneser utanför. Taiwan nekades närvara vid WHO:s världshälsomöte tidigare i år, ett möte som Taiwan har deltagit i som observatör under de senaste åtta åren. Det strider mot sunt förnuft att avvisa Taiwan som har investerat över 6 miljarder dollar i internationella insatser för medicinska och humanitära insatser sedan 1996, vilket gynnat miljontals människor över hela världen. Det skapar en blind fläck i Världshälsoorganisations verksamhet, som vi fick bevittna under SARS-epidemin 2003 som krävde flera dödsoffer.

Denna orättvisa behandling har emellertid inte och kommer aldrig att avskräcka Taiwan från att utföra sitt uppdrag både för sitt folk och för det internationella samfundet. Som världens 18:e största handels- och 11:e friaste ekonomi har Taiwan anpassat sina lagar och förordningar i enlighet med FN: s konventioner om mänskliga rättigheter, och när det gäller att leva upp till demokratiska värderingar har Taiwan arbetat lika hårt som vilket annat land som helst - och kanske ännu hårdare än många andra länder för att främja jämställdhet. År 2016 valde det taiwanesiska folket landets första kvinnliga president och 38 procent av landets lagstiftare är kvinnor. Taiwan kan också stoltsera med ett välfungerande civilsamhälle, med organisationer som når ut till hela världen. Och när katastrofer inträffar, finns hängivna och professionella räddningsarbetare från Taiwans icke-statliga organisationer på plats för att hjälpa.

Taiwan arbetar för närvarande med sin första Voluntary National Review, som kommer att dokumentera många av de konkreta prestationer som uppnåtts gällande FN:s hållbara utvecklingsmål. Exempelvis har Taiwan de senaste åren arbetat tillsammans med en mängd andra länder för att bekämpa infektionssjukdomar som MERS, Ebola och Zika. Taiwan har också arbetat för att främja grön ekonomi och grön energi, med målsättningen att öka mängden förnybar energi som genereras till landets strömförsörjning till 20 procent (fem gånger nuvarande nivå) år 2025, samtidigt som man ämnar att till år 2050 sänka koldioxidutsläppen till minst 50 procent under 2005 års nivåer.

Innehavare av Republiken Kinas (Taiwans) pass kan resa visumfritt till 165 länder och territorier, trots detta kan de inte ta ett enda steg inuti FN:s högkvarter.

I åratal har företrädare för Taiwans många icke-statliga organisationer som arbetar för olika utsatta gruppers rättigheter förbjudits att delta i möten och konferenser som hålls vid FN:s huvudkontor i New York och vid Palais des Nations i Genève. Taiwanesiska journalister får inte heller personligen bevaka FN-möten, något som kritiserats av den internationella pressen.

Dessa diskriminerande åtgärder som infördes av FN rättfärdigas av en feltolkning av generalförsamlingsresolution 2758 (XXVI) från 1971. Det är viktigt att komma ihåg att, medan resolutionen gav Folkrepubliken Kina en plats i FN, så behandlade denna resolution inte frågan om representation av Taiwan och dess folk i FN, inte heller gav den Folkrepubliken Kina rätten att företräda folket i Taiwan.

Det är viktigt att betona den politiska verkligheten , vilken är att Folkrepubliken Kina varken nu eller någonsin tidigare har haft jurisdiktion över Taiwan. Faktum är att Folkrepubliken Kina har mycket mer inflytande över FN än över Taiwan, vilket framgår av det ovan nämnda förbudet mot taiwaneser inuti FNs högkvarter.

FN-stadgans ingress talar kraftfullt om organisationens uppdrag att "stärka tron på grundläggande mänskliga rättigheter, människans värdighet, jämställdhet mellan män och kvinnor samt mellan stora och små länder." Regeringen och Taiwans folk tror starkt på att deras engagemang, särskilt när FN kräver det universella genomförandet av de hållbara utvecklingsmålen, skulle vara till gagn för alla. Taiwans frånvaro kommer å andra sidan att fortsätta att förlama effektiviteten i denna globala insats.

Taiwan kan göra mycket för att hjälpa världen att bygga en mer hållbar framtid. Det taiwanesiska folket behöver det internationella samfundets stöd för vår strävan och rätt till rättvis behandling av FN. Sluta åtminstone att avisa oss vid dörren.

Utrikesminister David Tawei Lees brev publicerades den 11 september på Svenska Dagbladets hemsida, i Debatt.